Hej!! Jag har börjar bli människa, herregud hej livet och hej alla fina ni. Jag är tillbaka! Det kliar i mig så sugen jag är på ta ikapp allt det där jag tänkt. Att vara fast i typ ett rum gör en nästan knäpp. Och med den där smärtan som gör att man har sånt litet tålamod och är så skör. Man är ju redan blödig och dan i sin lilla bubbla. Snart ska jag ta en av mina sista plåster på såret, efter jag sagt hej till er tänkte jag.. Fall Lucas inte vaknar. Fast det ska jag inte klaga på, nu är han bara två veckor och peppar peppar ta i trä precis som Alba sover han genom hela natten. Fast som mamma till ett spädbarn sover man ju inte för mycket, man är ju där och tittar till dom även fast dom sover. Jag har haft världens tur och haft så många som hjälpt mig dom här dagarna. TACKSAM från hela mitt hjärta! <3 Och idag är det exakt 2 veckor sen Lucas kom till världen, två veckor sen jag blev tvåbarnsmamma, två veckor sen Alba blev stora syster <3 Och som många sa 2 veckor tar det sen är man på benen efter ett snitt. Vilket stämde så på mig! Tips till alla er som ska göra snitt, ät era värktabletter slaviskt, var uppe och rör dig och försök att sträcka ut dig! Kram till er och hur söta är dessa bilder :)
